Akustiskt klimat
Det akustiska klimatet
Vanligtvis önskar vi att rummen ska vara störfria och tysta. Ljud från andra verksamheter eller maskiner ska inte bli störande starka. Helt tyst behöver det naturligtvis inte vara. Rum där naturens ljud på olika sätt kan höras uppfattas ofta som behagliga.
Jämför t ex med trädgården, som är ett öppet rum, där ljud av trafik eller fläktar på grannhusen kan bli mycket störande medan naturljuden är önskvärda även om de är starka.
Buller från ventilationsanläggningen tillhör de ljud man har liten fördragsamhet med. Ventilationsanläggningens bullerkaraktär med ett lågfrekvent inslag av fläktbuller är mer störande än ett brus av luftströmmen.
Det är väsentligt för störstyrkan att alla lågfrekventa fläktljud dämpas så att de inte dominerar hörintrycket. Det bredbandiga bruset, som alstras av luftströmmen i kanal,spjäll och don, kan sedan tillåtas bli hörbart men ej för starkt utan att det stör.
De acceptabla ljudstyrkorna
De acceptabla ljudstyrkorna motsvaras väl av tidigare angivna gränsvärden, t ex BBR 94, SBN 80 m.fl, som innebär att ljudet hörs tydligt men hindrar inte människor att använda rummen på avsett sätt.
I dessa regelverk anges bullernivåerna i måttet dB(A), vilket är ett för olika frekvenser sammanvägt mått på hörstyrka.
dB(A)-måttet ger inte tillräckligt skydd mot lågfrekvent ljud utan behöver kompletteras med ett krav i dB©. Det tar mycket större hänsyn till lågfrekvensen än dB(A).
Vi rekommenderar att man alltid anger ljudkrav i dB(A) och dB©. Lämplig differens är 15 dB vilket innebär att ett kontorsrum kan ha kraven 40 dB(A)/55 dB© och ett bostadsrum 30 dB(A)/45 dB©.